Jan Björklunds, Fp, förslag om att införa någon form av elitklasser på grundskolenivå väckte en hel del debatt. Ett förslag som föga överraskande kritiserades av partier i det rödgröna samarbetet.
Elitism, negativt eller inte?
Ordet elit brukar i en del sammanhang ge en negativ klang för folk. Samtidigt är det också ett ord som används flitigt och är eftersträvansvärt ibland.
Att idrottsmän och kvinnor bör tillhöra eliten är rätt så självklart. Ordet elitidrottsman har en synnerligen positiv innebörd för de flesta. Om man nu håller på den personen förstås. Tävlar en elitidrottsman från ett annat land mot en svensk dito och vinner brukar kanske ordet inte vara så positivt.
På samma sätt framhåller vi eliten i positiva termer när det gäller skådespelare, modeller, sångare eller vad det nu kan vara.
Men när det gäller skolan och då framför allt kunskap, då helt plötsligt slås det bakut från vissa grupper.
Elitklasser ett rött skynke för vissa
Motståndet mot elitklasser återfinns mest på den vänstra planhalvan av den politiska skolan. Argument som segregering, utslagning och att svagpresterande elever skulle hamna ännu mer efter används i kritiken emot elitklasser.
Eller man kan säga att när det gäller prestationer inom andra områden än kunskap så anses ordet elit ha en positiv klang men så fort det gäller kunskapsinhämtning så är det negativt.
Konsekvensen i detta synsätt kan vara lite svår att förstå.
Fördelar med elitklasser
Några uppenbara fördelar finns med elitklasser. En av dessa är att de elever som har det lätt för sig att lära får möjlighet till att utveckla sig ännu mer om de omges av de med samma förmåga att kunna tillgodogör asig kunskap.
Men andra ord undervisningen kan hållas i en högre takt än i blandade klassar där läraren behöver ta hänsyn till dem som inte hänger med ordentligt.
Det här ger också möjlighet att anpassa undervisningen bättre för de elever som inte har samma förmåga att tillgodogöra sig undervisningen om de får särskild uppmärksamhet.
Elitklasser fördel ur ett pedagogiskt perspektiv
Ur ett pedagogiskt perspektiv är också en uppdelning efter kunskapsnivå att föredra. Tittar man på interaktionen i ett klassrum så visar forskning att en lärare har lättare att kommunicera med elever som svarar emot lärarens förväntningar på kunskapsinhämtning.
Det vill säga de elever som gör de förväntande framstegen i undervisningen är också de som får mest uppmärksamhet av läraren.
Med andra ord, elever som inte hänger med får inte tillräcklig stimulans om det i klassen finns fler som svarar mot lärarens förväntningar.
Dessutom finns en synpunkt till på det här. Och det är den psykologiska påverkan som högpresterande elever kan göra mot dem som inte hänger med.
Att ständigt sitta i ett klassrum och känna att det här kan inte jag men alla andra kan. Blir snabbt en negativ spiral ur kunskapsinhämtning.
Kritiken mot elitklasser är grundad på ideologiska skäl, inte baserad på reella fakta.
Kommentera? Gör det här på bildad elit