Det var den svenska folkomröstningen om kärnkraft som blev den tändande gnistan och själva anledningen till att Miljöpartiet bildades 1981. Linje tre i folkomröstningen, där många miljövänner och andra kärnkraftsmotståndare huserade, förlorade som bekant vilket i motståndarlägret ledde till en enorm besvikelse över hur de traditionella partierna hade behandlat kärnkraftsfrågan. Den tidigare folkpartistiske riksdagsmannen, författaren och debattören Per Gahrton var en av initiativtagarna till att partiet bildades som en protest mot den traditionella blockpolitiken.
Partiet har sina rötter i 1970-talets ”Gröna vågen” och förespråkar ett ekologiskt hållbart samhälle. Länge kämpade man i motvind men lyckades vid valet 1988 med konststycket att ta sig in i Riksdagen. Då hade vinden bokstavligt talat vänt. Bara två år tidigare, natten till den 26 april 1986, exploderade reaktor 4 i kärnkraftverket i Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina och en av världshistoriens värsta kärnkraftskatastrofer var ett faktum.
Sverige tillhörde de länder i Väst-Europa som drabbades av de radioaktiva utsläppen från den havererade reaktorn i Tjernobyl. Kärnkraftsmotståndet blossade upp igen och Miljöpartiet fann sig själv seglandes i medvind. Sejouren i Riksdagen blev dock bara en mandatperiod lång, redan vid nästkommande val åkte man ur det svenska parlamentet men återkom i samband med valet 1994 och har sedan dess försvarat de gröna färgerna i Riksdagen.
En företeelse som på ett ganska tydligt sätt skiljer Miljöpartiet från övriga riksdagspartier är systemet med språkrör istället för partiledare. Miljöpartiet de gröna, som man numera kallar sig, företräds i alla offentliga sammanhang av två språkrör, ett manligt och ett kvinnligt. I dagsläget heter språkrören Peter Eriksson och Maria Wetterstrand. Deras uppgift är, enligt partiets egna stadgar, att föra fram den av medlemmarna beslutade politiken, inte att leda partiet.
Inför valet 2010 ingår Miljöpartiet i valalliansen De rödgröna tillsammans med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Just socialdemokraterna har Miljöpartiet sedan länge haft ett ganska nära parlamentariskt samarbete med. 1998-2006 fungerade man som ett stödparti till de socialdemokratiska minoritetsregeringar som Göran Persson ledde.
Politiskt formulerar Miljöpartiet sin ideologi utifrån vad man kallar en trefaldig solidaritet med det ekologiska kretsloppet, kommande generationer och världens alla människor. Konkret förespråkar partiet en kretsloppsekonomi där människor lever av naturresursernas avkastning och inte tär på sin omgivning, något man anser att ekonomisk tillväxt gör. Partiet betonar vikten av deltagardemokrati och profilerar sig främst inom områden som miljö och energi men ofta även i frågor som jämställdhet, feminism och djurrätt.
En annan fråga som engagerar Miljöpartiet är friskolornas vara eller inte vara. Här intar Miljöpartiet en avvikande ståndpunkt i frågan än vad deras allianskollegor gör. Miljöpartiet slår nämligen vakt om friskolornas existens och vill bevara dessa, medan socialdemokrater och vänsterpartister vill avskaffa friskolorna så fort som möjligt.