Ett riksdagsval i Sverige är ett så kallat allmänt val där varje svensk medborgare som någon gång varit folkbokförd i Sverige och är över 18 år gammal får deltaga. Valet ger varje väljare möjlighet att rösta på ett parti som de vill ska vara med i riksdagen, de kan då även ge en specifik kandidat en särskild röst.
Detta är vad som kallas demokrati och innebär att varje enskild individ som är röstberättigad har möjlighet att vara med och påverka vårt land, hur det ska styras och vilket parti som ska bilda regering.
Valsystemet vid riksdagsval
Valsystemet vid riksdagsval är inte mer invecklat än det låter. Hela systemet är proportionellt, vilket innebär att riksdagen ska sammansättas så att varje mandat (de olika platserna i riksdagen) fördelas proportionellt gentemot hur väljarnas röster fördelats mellan partierna. Det parti som fått mest röster får flest mandat och så vidare. Mandaten ska fördelas så att varje valkrets blir representerad med ett antal mandat som är proportionellt mot antalet röstande i valkretsen.
Riksdagsval hålls i regel tredje söndagen i september varje valår, tillsammans med val till landstings- och kommunfullmäktige. Varje valår infaller vart fjärde år och denna period kallas för mandatperiod. Från 1970 till och med 1994 var mandatperioden dock tre år. Nästa val hålls den 19 september 2010.
Rösta via ombud
Inte alla har möjlighet att gå till valurnorna och rösta. Vissa är så pass rörelsehindrade och sängliggande att det inte finns någon möjlighet till det. Andra kanske är på resande fot vid valtillfället. För de personerna finns möjligheten ändå att göra sin röst hörd och rösta. De som ligger på sjukhus kan rösta där, de som är funktionshindrade kan låta bud lämna in rösten och de som är på resande fot kan poströsta. Med andra ord kan alla myndiga svenska medborgare som är eller har varit folkbokförda i landet rösta i ett riksdagsval. Lite om valsystem i andra länder hittar du här.